Yes We Can? The Promises of Affect for Queer Scholarship

This article was first published in lambda nordica 2010, 3-4. Artikeln undersöker den så kallade affektiva vändningen som enligt ett specialnummer av South Atlantic Quarterly, “After sex? on writing since queer theory” (2007), kännetecknar även queerforskning på 2000- talet. Artikeln ifrågasätter ex...

Descripción completa

Guardado en:
Detalles Bibliográficos
Autor principal: Anu Koivunen
Formato: article
Lenguaje:DA
EN
NB
SV
Publicado: The Royal Danish Library 2015
Materias:
H
Acceso en línea:https://doaj.org/article/d6a639c631b447258300da286396a001
Etiquetas: Agregar Etiqueta
Sin Etiquetas, Sea el primero en etiquetar este registro!
id oai:doaj.org-article:d6a639c631b447258300da286396a001
record_format dspace
spelling oai:doaj.org-article:d6a639c631b447258300da286396a0012021-12-01T00:06:34ZYes We Can? The Promises of Affect for Queer Scholarship10.7146/kkf.v0i3-4.281802245-6937https://doaj.org/article/d6a639c631b447258300da286396a0012015-04-01T00:00:00Zhttps://tidsskrift.dk/KKF/article/view/28180https://doaj.org/toc/2245-6937This article was first published in lambda nordica 2010, 3-4. Artikeln undersöker den så kallade affektiva vändningen som enligt ett specialnummer av South Atlantic Quarterly, “After sex? on writing since queer theory” (2007), kännetecknar även queerforskning på 2000- talet. Artikeln ifrågasätter existensen av “en vändning” genom en närläsning av Eve Kosofsky Sedgwicks inflytelserika skrifter om skam samt om paranoida och reparativa läsesätt. Såväl Sedgwicks förståelse av skam som hennes uttalat metodologiska reflexioner kring queerforskning kännetecknas av komplexitet och ambivalens. Detta bottnar i hennes psykoanalytiska referensram och koppling av affektbegreppet till subjektteori, till skillnad från t.ex. nymaterialistiska ansatser. Som en följd kan hennes idéer om paranoida och reparativa positioner svårligen tolkas som två väsensskilda metodologiska alternativ eller en värdering av två valbara, sinsemellan alternativa läsesätt. Sedgwicks begreppspar kan inte heller reduceras till en inbjudan till forskare att “tala om” känslor och upplevelser. I stället kan dessa två positioner, förankrade i Melanie Kleins psykoanalytiska teori, med fördel uppfattas som en beskrivning av det queera forskarsubjektets ontologiska situation: dess nödvändiga pendling mellan negativ och positiv hermeneutik, mellan kritisk granskning och ifrågasättande av denna attityd, mellan tvivel och hopp i sitt förhållande till världen. I Sedgwicks tapp-ning innebär “affektiv vändning” en utveckling av subjektteorier. Hennes skrifter deltar i utmaningen av den förra, lingvistiska vändningen men deltar i dess dekonstruktion och vidareutveckling inifrån, med dess kännetecknande teoretiska verktyg, psykoanalys, dekonstruktion och närläsning.Anu KoivunenThe Royal Danish LibraryarticleaffectqueerSocial SciencesHDAENNBSVKvinder, Køn & Forskning, Iss 3-4 (2015)
institution DOAJ
collection DOAJ
language DA
EN
NB
SV
topic affect
queer
Social Sciences
H
spellingShingle affect
queer
Social Sciences
H
Anu Koivunen
Yes We Can? The Promises of Affect for Queer Scholarship
description This article was first published in lambda nordica 2010, 3-4. Artikeln undersöker den så kallade affektiva vändningen som enligt ett specialnummer av South Atlantic Quarterly, “After sex? on writing since queer theory” (2007), kännetecknar även queerforskning på 2000- talet. Artikeln ifrågasätter existensen av “en vändning” genom en närläsning av Eve Kosofsky Sedgwicks inflytelserika skrifter om skam samt om paranoida och reparativa läsesätt. Såväl Sedgwicks förståelse av skam som hennes uttalat metodologiska reflexioner kring queerforskning kännetecknas av komplexitet och ambivalens. Detta bottnar i hennes psykoanalytiska referensram och koppling av affektbegreppet till subjektteori, till skillnad från t.ex. nymaterialistiska ansatser. Som en följd kan hennes idéer om paranoida och reparativa positioner svårligen tolkas som två väsensskilda metodologiska alternativ eller en värdering av två valbara, sinsemellan alternativa läsesätt. Sedgwicks begreppspar kan inte heller reduceras till en inbjudan till forskare att “tala om” känslor och upplevelser. I stället kan dessa två positioner, förankrade i Melanie Kleins psykoanalytiska teori, med fördel uppfattas som en beskrivning av det queera forskarsubjektets ontologiska situation: dess nödvändiga pendling mellan negativ och positiv hermeneutik, mellan kritisk granskning och ifrågasättande av denna attityd, mellan tvivel och hopp i sitt förhållande till världen. I Sedgwicks tapp-ning innebär “affektiv vändning” en utveckling av subjektteorier. Hennes skrifter deltar i utmaningen av den förra, lingvistiska vändningen men deltar i dess dekonstruktion och vidareutveckling inifrån, med dess kännetecknande teoretiska verktyg, psykoanalys, dekonstruktion och närläsning.
format article
author Anu Koivunen
author_facet Anu Koivunen
author_sort Anu Koivunen
title Yes We Can? The Promises of Affect for Queer Scholarship
title_short Yes We Can? The Promises of Affect for Queer Scholarship
title_full Yes We Can? The Promises of Affect for Queer Scholarship
title_fullStr Yes We Can? The Promises of Affect for Queer Scholarship
title_full_unstemmed Yes We Can? The Promises of Affect for Queer Scholarship
title_sort yes we can? the promises of affect for queer scholarship
publisher The Royal Danish Library
publishDate 2015
url https://doaj.org/article/d6a639c631b447258300da286396a001
work_keys_str_mv AT anukoivunen yeswecanthepromisesofaffectforqueerscholarship
_version_ 1718406167816830976